Provbakare sökes

Jag har frukostbullebakardag idag, imorgon ska vi ta kort på dem i min mormors gamla sommarhus. Det blir en och annan nattjäst frukostbulle bakad på jäst i boken (kanske ska de få ett helt litet kapitel?). För hur roligt, gott och givande det än må vara att baka surdegsbröd så är man ju inte alltid startklar, så att säga, och då är ju de här mycket enkla degarna med tre gram jäst en räddning. De jäser över natten, man bakar ut dem medan ugnen blir varm och äter dem med smältande smör till frukosten.

Apropå boken så börjar det bli dags för provbakning, och då skulle jag behöva lite hjälp. Det jag framför allt vill försäkra mig om är att själva metoderna är begripligt beskrivna, och jag skulle därför behöva ungefär sex, sju bagare som får ett utkast på boken att baka efter. Den som är intresserad kan maila mig och berätta vad den helst vill baka av följande: Surdegsbröd, kanel- och andra söta bullar, surdegspizza eller lite snabbare, enklare pizza bakad med jäst.

Uppdaterat: Tack alla ni som svarat, nu har jag så många provbakare jag kan ta hand om!

Bra mjöl

Jag snavade på det här mjölet när jag var på Martin Olsson och bunkrade plastburkar förra veckan (jag har de små burkarna när jag ska dela ut surdeg). Nu ska man ju inte stirra sig blind på mjölets proteinhalt, men det var ändå de 11 procenten som gjorde mig intressearad, det är ju ganska högt och antyder att det är ett starkt mjöl.

Och det var både roligt att baka med och gav bra resultat. Mjölet är till skillnad från Icas ekologiska vetemjöl som jag annars bakar mycket på, helt utan tillsatser. Och även om jag inte har några stora problem med den askorbinsyra som Icas mjöl har, så slipper jag den gärna. Jag tycker inte det behövs.

Ekologiskt, tillsatsfritt, bra pris (cirka 10 kr/kg) och bra att baka på. Perfekt! Det kunde ju varit närodlat också, men man kan kanske inte få allt. Jag ska köpa en påse till och se om det var en tillfällighet och så ska jag prata med någon på Möllarens också så jag får veta lite mer om mjölet. Kanske har jag hittat mitt mjöl!

Alla borde ha en!

Den här blåa degskrapan i plast är ett av mina allra bästa bakredskap. Perfekt för att skrapa degar ur bunkar, spar massor av kladdig disk. De brukar finnas att köpa hos restauranggrossister men kan vara svåra att hitta i vanliga köksbutiker. Har man en snäll bagare i kvareret kan man nog be att få en, jag tror ofta de får dem med reklamtryck från sina leverantörer.

Men nu har jag också kommit på att jag ska föreslå att förlaget gör såna som marknadsföring för nya boken, då kan ni få en av mig. Håll tummarna!

Kom förbi på en bit pizza!

I morgon bakar jag pizza och kanske lite bröd i Sturegallerian mellan klockan 15 och 18. Titta gärna förbi! Jag hittar dåligt i Sturegallerian och har svårt att säga exakt var jag kommer att stå, men följ bara doften av smält ost så hittar ni mig. Jag tar med mig en bunke surdeg så den som vill kan få med sig en klick hem. (Mer om evenemanget Stockholm Food District här.)

Pizzamåndag

Vi har haft fotografering för boken idag och den här gången lånade vi in oss på pizzerian på Upplandsgatan 9 där jag för tillfället även hoppar in som pizzabagare. En bra dag med fotografen Tina Axelsson. Allra godast var nog den vit-gröna pizzan med mozzarella, pesto, kapris, ruccola och parmesan och efterrättspizzan med ricotta, päron, valnötter och vit choklad. Redaktör Maria tittade in med färsk tonfisk och sparris och tog även den här fina bilden.

Kom gärna förbi på en pizza en dag! Jag står för pizzorna på luncherna denna och nästa vecka (lunchöppet tisdag till fredag från 11.30 och kvällsöppet tisdag till söndag). Pizzorna på Upplandsgatan bakas på vanligtvis vetesurdeg men lite senare i veckan tänkte jag göra en variant på rågsurdeg också så man kan välja.

Inte så värst levande

Jag hade ju en (måhända naiv) idé om att man faktiskt skulle kunna använda Jästbolagets nya färska surdeg som surdegsgrund. Men det gick inte alls något vidare. Jag blandade en klick med mjöl och vatten och lät det stå i rumstemperatur, precis som jag brukar göra när jag ska baka. Efter 10 timmar var det ingen aktivitet i bunken, efter 20 timmar några små men betydelselösa bubblor på ytan. Jag kände igen den där snopna känslan av att ingenting har hänt från mina första stapplande försök med surdeg.

Innehållet i burken hade en konsistens som jag inte känner igen från mina egna surdegar, lite som köpe-vaniljsås. Den smakade surt och ganska skarpt. Min gissning är att den är sur så in i vassen för att ge smak till brödet men att den helt passerat stadiet då den ger någon jäskraft. Man kan förstås använda den så som Jästbolaget tycker att man ska göra, med 25 gram jäst, men då tycker jag nog att magin med surdegsbakning gått förlorad.