Surdegen har stått i två dygn och nu börjar det hända saker i burken. Mikroorganismer som finns i mjölet vaknar så smått till liv och det är dags att mata den. Blandningen har blivit lite tunnare i konsistensen än den var från början, så jag nöjer mig med att tillsätta mjöl (i vanliga fall när man matar surdegen tillsätter man både mjöl och vatten). 1/2 msk rågmjöl och 1/2 msk vetemjöl. Jag rör om ordentligt och låter återigen surdegen stå ett dygn.
Om det går som det ska bildas framför allt två saker i vår mjöl- och vattenblandning: syra (ättiksyra och mjölksyra) och jäst (ett handfull arter som jag inte kan namnen på). En surdeg som har en bra balans mellan syra och jäst får degen att jäsa fint och ger brödet en mer eller mindre syrlig karaktär.
Har man otur så kan det bildas mögel i surdegen, och om det gör det ska man kasta den och börja om. Dels tycks det praktiskt taget omöjligt att bli av med mögel som en gång fått fäste, dels vill man inte ha med mögel att göra. Om man får upprepade problem med mögel kan man misstänka att det kommer från mjölet, så då kan det vara läge att köpa en ny påse.
När surdegsgrunden så småningom blir klar kan man som jag nämnde tidigare ha den för alltid om man bara tar hand om den. Det här som vi håller på med nu behöver man med andra ord bara lyckas med en enda gång i livet om man ser till att inte glömma surdegen när man åker på semester eller så. Mer om hur man förvarar den och matar den ska jag berätta längre fram.
Väldigt kul initiativ det där med surdegsskola! Jag är tråkigt nog två dagar sen, men det blir väl bra ändå!
Det har ingen betydelse förstås, bara att köra på!