Etikett: surdeg

Jag hade ju en (måhända naiv) idé om att man faktiskt skulle kunna använda Jästbolagets nya färska surdeg som surdegsgrund. Men det gick inte alls något vidare. Jag blandade en klick med mjöl och vatten och lät det stå i rumstemperatur, precis som jag brukar göra när jag ska baka. Efter 10 timmar var det ingen aktivitet i bunken, efter 20 timmar några små men betydelselösa bubblor på ytan. Jag kände igen den där snopna känslan av att ingenting har hänt från mina första stapplande försök med surdeg.

Innehållet i burken hade en konsistens som jag inte känner igen från mina egna surdegar, lite som köpe-vaniljsås. Den smakade surt och ganska skarpt. Min gissning är att den är sur så in i vassen för att ge smak till brödet men att den helt passerat stadiet då den ger någon jäskraft. Man kan förstås använda den så som Jästbolaget tycker att man ska göra, med 25 gram jäst, men då tycker jag nog att magin med surdegsbakning gått förlorad.

Har ni hört att Jästbolaget ska börja sälja färsk surdeg i kyldiskarna? Jag skojar inte, snart kommer det att finnas både vetesurdeg och rågsurdeg i butikerna.

Oavsett vad man tycker om produkten som sådan (själv föredrar jag förstås att röra ihop min egen surdeg) så är det ju ett tecken på något bra, att vi är ett surdegsbrödsbakande folk. Jag har svårt att tro att man kan köpa färsk surdeg på snabbköpet någon annanstans i världen.

Dessvärre, eller dessbättre beroende på hur man ser det, tror jag inte den färska surdegen kommer att bli någon långkörare. För om det nu faktiskt är en riktig surdegskultur i burken, vilket det låter som i pressmeddelandet, så kommer den bakintresserade snart förstå att han bara behöver köpa den en enda gång, mata den med mjöl och vatten och ha den kvar för alltid. Det lär bli dålig ruljans då.