Månad: februari 2013

Äkta skinka inte så jätteäkta

Jens Linder skriver idag en utmärkt liten text apropå hästköttskandalen. Han funderar på vad som egentligen är mest tragiskt, att maten innehåller ett annat kött än vad som står på förpackningen eller att köttet, som det kebabkött han nämner, bara innehåller 70 procent kött, må vara av den typ som står på förpackningen. Jag kommer att tänka på en liten upptäckt om pizzaskinka jag snavade på när jag höll på med pizzarecepten till boken. Fortsätt läsa Äkta skinka inte så jätteäkta

Frukostfrallor med potatismos

Om man får lite potatismos över från middagen är det en god idé att blanda ned det i en deg och göra frukostfrallor av det. Såhär gjorde jag.

Photo 2013-02-27 08 21 27På kvällen
3 g (3 krm) jäst
350 g (3 1/2 dl) vatten
360 g (6 dl) vetemjöl special
90 g (1 1/2 dl) rågmjöl
100 g (1 1/2 dl) potatismos
9 g (1 1/2 tsk) salt

Blanda ihop alltsammans i en bunke, täck med plastfolie eller lock och låt jäsa i rumstemperatur under natten. Det gör ingenting om degen är lite fast i den här läget, under jäsningen blir den lite lösare.

På morgonen
Sätt ugnen på 250 grader. Skrapa ut degen på ett ordentligt mjölat bakbord och vik ihop den till ett paket. Degen kan nu vara lite lös, men undvik ändå att knåda in en massa nytt mjöl. Strö på lite mjöl och låt jäsa under en handduk i 30–40 minuter.

Dela degen till frallor med en degskrapa och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Skjutsa in i ugnen och baka av tills de fått fin färg, cirka 15 minuter.

 

Brödet i grytan

Det finns flera poänger med att baka sitt bröd i en gryta. En av dem är att även om man råkar ha en lite lös och på andra sätt bångstyrig deg, så får man i slutänden ett runt och fint bröd som inte kommer att flyta ut till en pannkaka. En annan, och på sätt och vis intressantare poäng, är att det i grytan bildas en fuktig och bra miljö för brödet som på sätt och vis liknar en riktig bageriugn. Fukten, som man inte behöver tillsätta eftersom den kommer från brödet självt, gör att brödets yta håller sig mjuk och elastisk så att det kan få bästa tänkbara volym.

Om man tänker sig motsatsen, att luften är het och torr, kommer brödet snabbt att bilda en hård skorpa som liksom stänger inne degens jäskraft i brödet. Jag har hört bagare tala om att brödet ”knyter sig” och jag kan förstå hur de menar. Dessutom ger den där fuktiga luften en skorpa med fin lyster i. Den där fuktiga luften brukar man ju ofta åstadkomma på något vis, till exempel genom att hälla in vatten eller lägga in några isbitar på en plåt som man har stående i ugnen, men bakar man i en gryta behöver man alltså inte det. Fortsätt läsa Brödet i grytan

Surdegspannkaka utan ägg

Vi har en äggallergiker i huset, så när det är pannkaksdags brukar vi göra det här utmärkta receptet från Ica. Där har man bakpulver för att få pannkakorna lätta och fina. Ett bra recept faktiskt, pannkakorna blir utmärkta. Igår testade jag att göra en variant på vetesurdeg istället, och de blev fantastiskt bra! Fortsätt läsa Surdegspannkaka utan ägg

Med ännu godare fyllning

Nog har han ett bra semmelgrepp, vår Svante! I helgens semlor var fyllningen ännu bättre än förra gången. Till fyra semlor blandade jag ca 100 g mandelmassa med en liten näve rostade hasselnötter, en skvätt grädde och en tesked mörkt muskovadosocker och så mixade jag alltsammans med stavmixer. Gott!

Bakspecial med Allt om mat

Kanske är det lite väl många Holy Sweet Vanilla Cakes och pastellfärgade melaminbunkar för min smak, men jag hittar ändå en hel del läsvärt i Allt om mats nyutkomna bakningsnummer. Bland annat har de en hedervärd mjölspecial som gör en ansats att reda ut begreppen kring olika typer av mjöl, tillsatser och annat. De tar inte ställning för det ena eller det andra utan låter flera sidor komma till tals. Fortsätt läsa Bakspecial med Allt om mat

Bovetefrallor plus limpa

Mina standardmått för de där enkla nattjästa degarna har senaste åren varit 3 g jäst, 300 g vatten, 390 g mjöl och 9 g salt, men nu har jag kommit fram till ännu bättre proportioner! Jag behåller jäst- och saltmängden men ökar vatten och mjöl till 350 respektive 450. (Vilken rafflande utveckling tänker ni nu!) Det är ingen revolution förstås, men den nya varianten har sina fördelar: degen blir lite större och gör man frallor får man nu en hel plåt, och limporna räcker lite längre. Dessutom tycker jag det blir snyggare siffor, 350/450, lätt att komma ihåg! Degen är också just precis vad som ryms i en 3-litersbunke när den jäser så mycket den kan.

Här kommer ett recept på bovetefrallor som jag bakade i morse. Bovete, som ju faktiskt inte är något vete utan en ört, har en jättefin smak och gör brödet mjukt och lent, lite på samma sätt som rågsikt kan göra. Jag bakade 6 frallor och en liten limpa av min deg, men man kan förstås göra vad man vill av den.

3 g jäst
350 g vatten
90 g bovetemjöl
360 g vetemjöl special
1 msk honung
9 g salt

På kvällen
Blanda alla ingredienser i en bunke, den behöver inte knådas bara röras ihop. Täck bunken med lock eller plastfolie och låt jäsa i rumstemperatur över natten eller cirka 8 timmar.

På morgonen
Sätt ugnen på 250 grader. Skrapa ut degen på ett rikligt mjölat bakbord, dra ut den till en fyrkant och vik sedan ihop den till ett paket, som en kudde liksom, på cirka 15 x 15 cm. Täck med en handduk och låt jäsa 40–60 minuter beroende på hur bråttom du har.

Dela nu degen till frallor i valfri storlek med en degskrapa. De ska alltså inte formas eller så, utan bara delas till fyrkantiga små bullar. Den här gången gjorde jag ju en minilimpa av halva degen, men annars brukar den räcka till sisådär 16 frallor. Och så skjuts in i ugnen! Baka av tills de fått fin färg, cirka 15 minuter. Gör man en limpa kan den stå inne några minuter till. Ta ut bullarna och låt svalna på ett galler.

Müsli på eftervärme

Här är en otroligt god och lite knäckig müsli som jag gjorde häromdagen. Man kan säga att den är för oss som suktade efter grannbarnens START medan vi själva åt Konsums blåvita. Inspirationen kommer från ett tastelinerecept, men jag anpassade det efter egen smak. Det här är en gansa liten sats men den går förstås att dubbla om man vill. Att rosta den på eftervärmen efter ett brödbak var förresten riktigt lyckat. Förutom att man tar vara på energin så sjunker ju temperaturen hela tiden och risken att den ska brännas blir liten. Här kommer ingredienserna!

4 dl havregryn
1/2 dl linfrö, krossade
1/2 dl kruskakli
1 dl pumpafrön
1 dl solrosfrön
1 dl kokosflingor
1/2 tsk salt
1 dl hasselnötter
1/2 dl honung (eller lite mindre om man inte vill ha så söt müsli)
1/4 dl rapsolja
1 dl äppeljuice
1 dl russin (obs, rosta inte!)

Blanda alla torra ingredienser utom russin i en långpanna, häll på honung, olja och juice och mosa ihop alltsammans med händerna. Och så skjuts in i ugnen! Jag rostade mina i ungefär en timme på värmen efter ett brödbak. Ugnen hade alltså värmts upp till 250 grader men jag stängde av den när jag satt in müslin. (Om man inte lyckas tajma det med ett brödbak kan man nog rosta i cirka 30 minuter i 200 grader.) Glöm inte att röra om då och då.