Etikett: vetemjöl

Grattis Amerika!

Jag har just bakat upp en femkilospåse med Northern Spring från Skånemöllan. Northern Spring är ett vetemjöl som mals här i Sverige, men själva vetet skeppas hit från Nordamerika. Mjölet är, skulle man kunna säga, allt som Manitoba Cream önskar att det var. Det är extremt proteinrikt och har en fantastisk förmåga att ta upp vatten och ge degen bra skjuts. Manitoba Cream gör ju en del av det där också, men med tillsatser som hjälp. Jag har sett det där påsarna i hyllan och funderat, hur bra kan det vara egentligen? Jag köpte en påse och bakade bland annat de här baguetterna enligt Tartine-Chad Robertsons recept …

och den här knådfria minilimpan …

Det var verkligen ett nöje att baka med det där mjölet, funkar hur bra som helst till både knådade och oknådade degar. Men på sätt och vis är det ju ett lite nedslående experiment, det är förstås svårt att försvara bakning på mjöl som har åkt båt över Atlanten bara för att det ger degen lite mer skjuts. Men nu vet jag i alla fall. Och kul för alla i Amerika!

Förutom bakningen har jag just klarat av mina två första tentor på lärarprogrammet på Stockholms universitet. Jag har läst utbildningshistoria och talförståelse, så det är nu fritt fram att fråga mig allt ni vill veta om 1842 års folkskolestadga eller distinktionen mellan delningsdivision och innehållsdivision.

Jag har ett bröd i huvudet

Idag pruttade jag ner till Martin Olsson och köpte två stora påsar av Möllarens ekologiska vetemjöl – min favorit för tillfället. Det är nåt med mjölet som gör det särskilt roligt att baka med. Svårt att sätta fingret på vad det är, men degarna blir liksom extra följsamma och de jäser så himla fint. För nåt år sen pratade jag med en trevlig person på Möllarens om nåt helt annat, jag ska leta rätt på hans nummer och ringa och höra mig för lite om mjölet.

Jag hade tänkt baka ett särskilt bröd idag, ett bröd som jag gått och tänkt på en tid. Men så hade jag slut på rågsikt så det fick vänta. Brödet ska i alla fall vara stort, segt och saftigt som ett klassiskt Stockholmslevainbröd, men med skillnaden att det ska vara en hel del rågsikt i det, hälften eller så. Och så ska det ha en riktigt seg skorpa. Det låter kanske inte så märkvärdigt, men vänta tills ni får se det!

Bra mjöl

Jag snavade på det här mjölet när jag var på Martin Olsson och bunkrade plastburkar förra veckan (jag har de små burkarna när jag ska dela ut surdeg). Nu ska man ju inte stirra sig blind på mjölets proteinhalt, men det var ändå de 11 procenten som gjorde mig intressearad, det är ju ganska högt och antyder att det är ett starkt mjöl.

Och det var både roligt att baka med och gav bra resultat. Mjölet är till skillnad från Icas ekologiska vetemjöl som jag annars bakar mycket på, helt utan tillsatser. Och även om jag inte har några stora problem med den askorbinsyra som Icas mjöl har, så slipper jag den gärna. Jag tycker inte det behövs.

Ekologiskt, tillsatsfritt, bra pris (cirka 10 kr/kg) och bra att baka på. Perfekt! Det kunde ju varit närodlat också, men man kan kanske inte få allt. Jag ska köpa en påse till och se om det var en tillfällighet och så ska jag prata med någon på Möllarens också så jag får veta lite mer om mjölet. Kanske har jag hittat mitt mjöl!

20 procent fulvete

Å ena sidan: Jag har bakat utmärkta ljusa bröd med enbart ekologiskt vetemjöl. Å andra sidan: De gånger jag bakar på konventionellt vete får jag oftast ett bröd som ligger aningens lite närmare vad jag allra helst vill ha när jag vill ha det lenaste och lättaste brödet (andra gånger vill jag ha matigare bröd och då är det en annan femma, då gäller annat).

Detta har stört mig lite, jag vill ju baka ekologiskt så långt det bara går samtidigt som jag älskar det där andra brödet! Därför gjorde jag följande experimentet: Jag satte en deg på 20 procent konventionellt vetemjöl och resten ekologiskt och bakade brödet på samma sätt som jag brukar (vetesurdeg, vatten & salt, ingen degblandare, bara vila & vika och långjäsning).

Och, till min stora glädje får jag nog säga, gav de där 20 procenten konventionellt mjöl faktiskt det där lilla extra som jag eftersträvade. Jag vet, jag är inte allt igenom god när jag bakar det här brödet, men jag är inte heller allt igenom ond. Och jag får ett jäkla gott bröd!

(Mjölet jag använde var Icas ekologiska blandat med deras konventionella specialvetemjöl.)

Finskt supervete blev danskt vardagsmjöl

Hallå igen och god fortsättning på det nya året! Coops Änglamarksmjöl har alltså blivit danskt. Man har bytt leverantör från finska Helsinki Mills till en dansk kvarn. Jag var ju rätt så förtjust i det där finska mjölet som för att vara ett ekologiskt standardvete var himla bra att baka på, så av ren nyfikenhet köpte jag en påse av det nya danska mjölet för att testa.

Och jag tycker det betedde sig ungefär som man kan förvänta sig. Helt okej, men utan sisu liksom. Men jag tror ändå på danskarna, och det skulle vara kul om Coop kunde ta fram ett ekologiskt specialvete från Danmark.

Kom ihåg till nästa jul

Två saker ska jag komma ihåg när det närmar sig julbak nästa gång.

Ett: Vörtbrödet blev ännu lite godare med riktig vört istället för den reducerade svagdrickan. Lite mer, djupare smak liksom. Även färgen blev lite mörkare och finare.

Två: Till julafton bakade jag vanliga lussebullar med samma nattjästa deg som jag gjorde apelsin/vanilj/saffransbullar på för några veckor sedan. Men nu tog jag vattnet, 250 gram av mjölet samt jästen och satte en fördeg på. Superduperbullar! (Tror det kan vara en bra metod även för vanliga kanelbullar. Jag ska testa en dag.)

Årets sista bröd/mjöl-upptäckt blir annars att Konsum har bytt ut det finska supervetet i sina Änglamarkspåsar. Det som har varit så bra! Nu är det danskt mjöl istället. Men jag har köpt en påse och ska provbaka, danskarna är nog inte heller så dumma på mjöl. Återkommer om det.

Tack för i år och på återseende!